Författare

 Författarporträtt - Björn Calander

 "Jag skriver för att överleva.
 Jag skriver för att inte bli galen.
 Jag skriver och blir galen!"

 Läs intervju>>
 Tillbaka>>

Boken Eldfacklorna – Sju svarta hål skrev jag i någon form av raseri­tillstånd, under drygt 1½ år. Vet ej riktigt varför. Men kan, nästan på dagen när, ange startpunkten för det som blev novellromanen, och min förändringsresa överhuvudtaget. Och det är fredagen i vecka 24, 2002. Då skulle jag ner och hälsa på min lömskt prostatacancersjuke far. Jag visste inte då vad jag skulle komma att möta, ej heller vilken sprängverkan mötet skulle generera på många andra plan efteråt.

Född i Malmö. Har formellt x antal akademiska poäng via universitetsstudier i Lund och Uppsala, bland annat fritidspedagogexamen 1982. Men det är inte de studierna som varit mina universitet i livet, och definitivt inte avgörande vad gäller mitt skrivande. Där dominerar i stället de informella, Slotts- och Kungsparken i Malmö, Huset och Christiania i Köpen­hamn, gesällbrev 1980. Vänsterköret (se dokumentären Rebellerna!), hela stuket med de Malaysiska huvudkrymparna Kfml(r) som ledstjärna, första avhoppssteget taget redan 1975 (Pol Pot), fullständigt avprogrammerad under tidigt 1980-tal.

I över 20 år sov min förträngda författardröm, som jag så lättvindigt och bittert gett upp, sin törnrosasömn, innan sjukhusnålarna brutalväckte den då för fyra år sedan. För mig är skrivandet på liv och död! Och jag brukar känna mig som en urkramad disktrasa efteråt. Klas Östergren, inga fåniga debutantjämförelser i övrigt, lär ha uttryckt det som att han inte hade aning om vilka naturkrafter som frigörs när man författar. Sant!

Jag skriver för att överleva. Jag skriver för att inte bli galen. Jag skriver och blir galen! Skrivandet är ett opium, med alfabetet som drogverktyg! En cold turkey då och då är mer än nödvändig, innan man kan börja ordmissbruka igen! Tryck en pipa full med bokstäver och du blir hög och hyllad, fyll den med annat och du blir stenad!

Tyvärr började jag allvarsskriva alldeles för sent i livet, så därför kommer jag aldrig att kunna känna mig som någon författare, hur mycket jag nu än förnuftsmässigt kan titulera mig det. Därtill leder fritidspedagogen i mig med förkrossande 25-1 i yrkesår räknat kontra antalet böcker. Så jag får ligga i för att ens kunna kvittera!
Eldfacklorna - sju svarta hål handlar om trasiga och tilltufsade människor som på olika vis fångats i Dödens omloppsbana. Om de svarta hålen i vardagen, osynliga och icke mätbara, som antimateria, men ändå reella företeelser som existerar parallellt mitt bland oss levupptagna, utan att vi registrerar det. Där det enskilda mörkret alltid drunknar i massans bländande sken, som en solfläck på ytan, omöjlig att upptäcka i det stora, desto mer gigantisk i det lilla. De dödas eviga frånvaro, som omärkligt slukar en del av livets tillfälliga närvaro.

Tänd sju svarta hål. Om du har modet och vågar.