Kapitel 1

Jakob njöt. Det här var livet. Tequilan forsade genom hans blod

och Ebba var ikväll, i sin svarta urringade top, den sexigaste

kvinna han någonsin träffat. När han såg henne röra sig på dansgolvet

ville han bara se mer, ha mer.

Det hade varit snöstorm på fjället hela dagen och de flesta av

liftarna hade följaktligen varit stängda. Jakob var därför inte den

enda från plugget som spenderat dagen i hotellbaren, vars mustaschprydde

ägare under eftermiddagen fått in mer pengar än han

normalt fick på en hel kväll. När klockan närmade sig tio svävade

en förförisk blandning av svett, alkohol och parfym i nattklubben

på högfjällshotellet. I taket snurrade en silverfärgad diskokula och

kastade spridda skurar av ljus omkring sig. Musiken dunkade i

väggarna och det var omöjligt att göra sig hörd i normal samtalston.

Men Jakob hade inget behov av att prata. Nyduschad och nyrakad

men långt ifrån nykter stod han lutad mot en stenpelare vid

sidan av de som dansade och smuttade på ännu en öl. Människor

passerade utan att lägga märke till honom och Jakob brydde sig

inte heller om vem som kom och gick.

När Jakob såg att Ebba och Linda anlände till stället noterade

han det bara som man noterar att kungen har namnsdag eller att

himlen är grå. Men Durre smög sig upp bredvid honom och gav

honom en knuff i sidan.

»Den där Linda är för läcker«, sade han och såg med stora

ögon inåt i lokalen.

Jakob lyfte på huvudet och lät blicken vandra bort till baren

där Linda hade hoppat upp på en av barstolarna. En bra bit av

hennes smala lår blottades under den korta, blå klänningen.

Bredvid Linda stod Ebba och två andra tjejer som Jakob också

kände igen hemifrån. Visst hade Durre rätt, de var assnygga, men

varför ödsla kraften? Både han och Durre visste ju att ingen av

dem ändå hade någon chans.

Egentligen hade Jakob känt Ebba ända sedan de gick i högstadiet.

samma konfirmationsläger i åttan och nu under gymnasietiden

hade de träffats på en del fester hos gemensamma vänner. Jakob

skulle aldrig glömma ett av dessa partyn där Ebba och en kompis

till henne bett om lite uppmärksamhet.

»Ursäkta att vi stör«, hade Ebba sagt. »Men vi skulle vilja

sjunga en sång för Chrille som fyller år i dag.«

Sedan hade de till allas jubel sjungit någon halvsnuskig variant

Med stora gester underströk hon orden som kom ur hennes

mun. Men efteråt, under applåderna, hade hon bara lett

blygt och med generad blick tittat ned i marken. Det var första

gången Jakob verkligen såg Ebba. Såg hur söt hon var med sitt

sneda leende, såg hennes mörka blanka hår, såg hennes charm.

Hans ögon hade öppnats där och då och Ebba hade framstått i

ett helt nytt ljus. Men att ta kontakt med henne hade aldrig fallit

och hans polare brukade kalla dem, och han hade känt sig på

milsvitt avstånd.

Med en djup suck blickade Jakob ned i sitt halvtomma glas.

Lite skum låg kvar på ytan och upplöstes sakta i den ljumma

ölen. Han undrade var de andra killarna hade tagit vägen. Han

hade inte sett till dem på ett bra tag. Kanske borde han och Durre

gå och leta efter dem. Eller kanske inte förresten. Längre hann

han inte tänka förrän han kände hur Durre tog tag i hans arm

och började dra.

Durre hette egentligen Björn men hans efternamn var

During och smeknamnet, berättade han, hade hängt med ända

sedan han var liten. Jakob hade träffat Durre redan första dagen

på gymnasiet och sedan dess hade de hållit ihop. De hade hamnat

bredvid varandra i klassrummet och sida vid sida lyssnat på

den förvirrade läraren som försökte introducera dem i ämnet

företagsekonomi. Cirka tjugo minuter in på lektionen hade läraren,

i ett tappert försök att framstå som en djup och intellektuell

man inför sina elever, försvunnit bort till fönstret och med

en väl inövad konstpaus stått och blickat ut över den grå asfalten.

När han sedan skulle gå tillbaka till podiet, där han hade

sina anteckningar, hade han på något underligt sätt lyckats

trassla in sig i den blå- och vitrandiga bomullsgardinen som

hängde framför fönstret. Han stod och snurrade och fäktade

med armarna en stund innan han kom loss. Durre och Jakob

hade bara sneglat på varandra och sedan varit tvungna att försvinna

ned med huvudena under bänkarna för att dölja sina

garv. Sedan den dagen hade de gjort det mesta ihop. Durre hade

alltid en rolig historia på lut och dessutom åkte han motorcykel,

precis som Jakob.

När Durre och Jakob nådde baren höll bartendern just på att

duka fram fyra glas på bardisken.

»Åh«, skrek Linda förtjust när hon fick syn på Durre. Med

en litet skutt var hon nere från barstolen och drog in honom i deras

cirkel. Hennes långa ljusa hår låg glänsande platt mot ryggen.

»En till tequila«, vinkade Linda otåligt åt bartendern, som

nickade trött utan att se på henne. Han kunde hennes sort, han

hade arbetat tillräckligt länge i branschen för att veta vad som

rörde sig i huvudet på sina gäster.

»Nej förresten«, ropade Linda glatt när hon såg Jakobs blonda

kalufs bredvid henne. »Två till.«

Jakob kände hur handsvetten bröt fram när han presenterade

sig och skakade hand med tjejerna i tur och ordning; Ebba, Linda

och så var det Anja och Camilla. Fyra vackrare kvinnor hade Jakob

nog aldrig sett. Åtminstone var det så det kändes ikväll.

Bartendern tog fram ytterligare två glas och började nonchalant

hälla upp tequilan. Ett fat med citronskivor och ett saltkar

ställdes fram på bardisken och Anja fördelade glasen medan fatet

och saltkaret skickades runt mellan dem.

»Tequilarace!«, skrek Linda och skrattade så att hela tandraden

blottades.

På tre slickade de i sig saltet, hällde i sig tequilan och bet i citronskivan.

Jakob märkte hur Ebba höll ögonen fast fokuserade på honom

under hela proceduren. Hennes ansikte rynkades ihop som

ett russin när hon bet i den sura citronen. Det såg ut som att varenda

cell inom henne protesterade mot surheten hon just utsatt

sina smaklökar för. Så bröt åter ett leende ut på hennes rödmålade

läppar. Hon såg vild ut och utan att Jakob egentligen hann

reagera drog hon iväg med honom mot det fullsatta dansgolvet.

Durre höjde glaset och skålade leende mot Jakob när de passerade

honom. Jakob svarade med att menande höja på ögonbrynen,

men rycktes snabbt vidare.

Det här var livet. Jakob njöt till fulla drag. Tequilan for genom

hans kropp och Ebba var verkligen den sexigaste kvinna

han någonsin träffat. När han såg henne dansa ville han bara se

mer, ha mer.

»Vi måste ha frisk luft«, stönade Ebba plötsligt andfått och

torkade med en överdriven gest svetten ur pannan. Sedan tog

hon åter tag i Jakobs arm och Jakob lät sig villigt föras mot utgången.

Utanför nattklubben ringlade sig en kö av festsugna människor

som väntade på att få komma in i värmen och gemenskapen.

Några åt gången släpptes de in av den biffiga vakten i svart kostym.

Flera andra som redan varit inne och fått en stämpel på

handen stod och rökte och pratade längs den rödmålade träväggen.

Ebba och Jakob gick förbi kön, det var svårt att komma fram

på grund av all snö som kommit tidigare under dagen, och fortsatte

mot en liten parkering några meter längre bort där en bil

stod helt översnöad. De stannade och såg upp mot den svarta

himlen. Luften var kall och klar och små ångmoln flög ur deras

munnar när de andades. Stjärnorna verkade vitare här ute på

landet där inget stadsljus lyste upp himlen och försvagade deras

glans.

Jakob kände hur tequilan steg uppåt huvudet och började ta

kontrollen över hans sinnen. Han kände sig fantastisk, vild och

fri och full av äventyrslust. Helt spontant, nästan utan att tänka

sig för, tog Jakob plötsligt ett steg fram mot Ebba och kysste henne

mitt på munnen. Smack. Så fort det gick. Och lätt. Det var

över innan han ens hann tänka tanken klart. Men plötsligt kändes

det som om han hade fått en kallsup. Jakobs tidigare så viga

kropp blev stel som en pinne. Han kände sig spik nykter. Vem

trodde han att han egentligen var? Hade han förstört allting nu?

I nästa sekund var Ebba nära honom igen. Med intensiva, mjuka

läppar kysste hon honom och Jakob la sina armar runt hennes

midja. Den blommiga doften av hennes hår letade sig in i hans

näsborrar och han la sin kind mot hennes huvud. Allting kändes